Therese Kristinas

resan hem var en resa direkt från helvetet!!! usch!! det började iof bra förutom att jag inte fick fönsterplats, men det visade sig senare vara tur det..

ungefär efter 2 timmar på flyget från sydney till singapore (där planet skulle tankas) så örjar min hosta bli värre och värre, halsen börjar svullna, näsan svullnar, och huvudet blev till sist jättetungt! kunde inte sova men borde ha gjort.. eftersom jag började må dåligt så var det skönt att sitta på en kantplats så jag kunde sträcka på benen sitte lite hur jag ville och gå när jag ville.. när vi väl landade i singapore kände jag mig helt ärligt döende, jag kände att när som helst svimmar jag! och folk såg det på mig, fick massa oroliga blickar, och några faktiskt väldigt otrevliga blickar.. hur som helst tog jag mig till en pelare och slog mig ner på golvet (som var en heltäckningsmatta) och lutade mig mot den.. folk som gick förbi såg att det var något som var snett, men vad skulle jag göra? jag orkade inte ställa mig i den extremt långa kön till säkerhetskontrollen( jag skulle definitivt svimmat om jag stått upp så länge!!) och eftersom planet skulle bara tankas var jag tvungen att sitta och vänta på att kön blev mindre så jag kunde komma in.. när jag stod i kön så stod det en australiensk kille framför mig med hans dotter, han var den enda som fråga om jag var okej, jag svarade självklart "no" och han frågade lite var det var för fel och hoppades att det skulle lösa sig, när jag pratade de honom kände jag att jag kan inte prata utan att tårarna rinner, näsan var så svullen att tårarna rann så fort jag pratade..

när jag väl tog mig igenom kontrollen så skulle pass och bordingpass kollas och då frågade jag tjejerna som stod där om flygvärdinnorna fick ge ut "medicin" om man hade feber eller en allergisk reaktion (som jag trodde jag hade) och då sa do ja men bara "aspirin" och om jag var så dålig kanske de inte skulle låta mig gå på planet :O men ena tjejen var vänlig nog att ge mig några halstabletter.. så fort jag gick från dom satte jag mig ner och tårarna forsade ner för kinderna :O jag grät inte eller så, det var bara det att jag hade hållt de inne så gott det gick när jag pratade med tjejerna i kontrollen att de forsade ut när jag kom därifrån.. nu när folk gick förbi tittade de på mig med "pitty in their eyes" (herre gud kan inte ens förklara på svenska, tänkt vad två veckor i ett engelsktalande land gör med en).. sedan hör jag från högtalarna att vi måste stiga på planet så vi kan lyfta igen.. jag torkar tårarna med ärmen (så som man alltid ser på film) och går på.. denna gång fick jag en ny plats, samma kant men bara några rader längre fram.. hade två ipren i väskan (tack gode gud!!) så jag tänkte att så fort vi lyft och det är okej så frågar jag om vatten och tar en ipren, om det inte hjälper ber jag flygvärdinnorna om hjälp.. men tack och lov min ipren hjälpte, hostan blev också bättre, men jag tror att det var pga den nya platsen.. det måste varit något med den plats jag satt på innan för man blir inte störtsjuk sådär om det inte är något fel där man är!!

hur som helst så kändes det bättre iaf och jag försökte få tiden att gå genom att försöka sova (gick inte) titta på roliga filmer (det funkade) lyssna på musik (funkar alltid, men eftersom jag lyssnar alltid på texterna i låtarna så blir man lite sentimentel ibland, så det blev lite störande efter ett tag) jag kunde inte läsa eftersom det var natt och alla lampor var släckta för att vi skulle sova, så ville inte störa de andra med att tända in lampa(lamporna lös verkligen starkt!)

när jag kom till frankfurt tog jag min andra ipren innan vi landade och sedan bar jag mig iväg till en toalett, borstade tänderna och sedan gick jag vidare mot "sky line" som skulle ta mig till min terminal.. det var så dåligt skyltat att jag var tvungen att fråga flera ggr.. för det första så brukar det alltid stå "flight connections" eller "transfers" direkt när man kliver av, och oftast är det då ett helt annat håll än till "exit" och "baggage claim".. emn självklart fanns det inte sådana skyltar utan bara exit och baggae claim så jag frågar och får veta att jag måste gå mot utgång och sen följa skyltar till terminal 1.. okej bra då gör jag det, ska väl inte vara så svårt.. nej det var det inte heller, tills jag kom fram till ett ställe där skyltarna helt plötsligt tog slut :O så jag var tvungen att fråga igen, så en kille följde mig en bit och pekade sedan på en skylt.. okej bra bara jag kommer fram tänkte jag! så jag följde skyltarna och kom fram till sky line.. åkte tåget till min terminal och kommer till en säkerhetskontroll. finally tänkte jag! hur som helst så sa de på planet att om man inte hade fått en bordingpass så skulle man få det vid gaten, mycket konstigt tyckte jag men men om de säger det så.. men när jag kom till kontrollen ser jag en kvinna som jobbar på flygplatsen och ser ut som om hon har koll så jag frågar henne om det verkligen stämmer och det gjorde det, hon beklagade sig också om att det skulle komma en till säkerhetskontroll..

när jag kommit igenom den första kontrollen fortsätter jag med snabba steg till nästa, där det är sjukt mycket människor så det tog evigheter!!! det var en pass kontroll och bordingpass kontroll innan kön "började"(den had eju börjat flera meter innan.. iaf när jag är där vi kontrollen så säger jag att jag inte ha ett bordingpass och hon tittar på mig med förskräckt min och säger att det måste jag ju ha för att komma vidare.. så jag förklarar att jag fick veta att jag skulle få det vid gaten och då svara hon att det är okej och viftar förbi mig.. då började jag bli lite orolig men vad skulle jag göra? så jag tog mig igen om kön och kontrollen och skyndade mig till gaten.. nu var det bara 25 min tills planet skulle lyfta så jag skyndade mig.. när jag kom fram sa dom att jag kanske inte skulle få ett bordingpass för att planet var fullt och att de hade en deadline för bordningpass, det var 30 minuter innan planet lyfter, då skulle de inte ge ut fler.. men jag var ju sjuk och arg och så som de såg det ledsen eftersom jag knapp kunde prata utan att tårar fyllde ögonen, så tårögd var jag minsann.. men som tur var så kunde de ge mig ett brodingpass (klart de kunde jag var ju bokad på det planet och jag tror knappast att de hade gett min plats till någon anna, det händer ju inte allför ofta att folk kommer obokade till flygplatser för att försöka komma med ett plan, eller hur?) så då var  klockan 07.30 och planet skulle lyfta 07.45!! fatta min mardröm på frankfurts flygplats!!! åk aldrig dit människor!!! jag blev vardnad av en av tyskarna som frida och sofie bor med att frankuft var jobbig, och ja de hade rätt.. varje terminal har typ 200 gates!!! och jag undrar hur mån ga terminaler de har, jag landade på terminal 5 och skulle till 1..

på planet till sverige fick vi frukost, en macka, juice och thé eller kaffe.. åt halva mackan drack juicen och théet sen satte jag mig i lotusställning med benen, drog luvan på tröjan över huvudet och la mig med armarde och huvudet på dom på "fällbrickan" och somnade!!!

när jag landade och hade fått min väska hade jag aldrig varit så glad att vara hemma i sverige igen!!!! älskade sverige!!!! älskade hem, älskade säng!!!!

oj vilket maffigt inlägg det blev :P så blir det ju iof när man har en resa direkt plockad från en mardröm att berätta om :P

skriver mer om hur jag mår senare :D
♥